Jävla äckelperiod jag går igenom. Allting är dystert, stressigt och totalt värdelöst. Fått besked efter besked som feta käftsmällar i ansiktet. En mer jobbigt stor och avgörande än den andre. Jag har ett beslut framför mig som jag måste ta, som kommer förändra hela mitt liv för all framtid. Ena sekunden känns ena valet rätt och andra sekunden känns det totalt galet och impulsivt. Jag är verkligen inte där ännu, och om jag väljer det, gör jag det för rätt anledningar då..
Vill bara skrika, slå sönder världen och ligga i fosterställning under täcket. Kanske det går över och försvinner då. Önsketänkande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar